Dikväveoxid är en mix av kväve samt syre. Ett andra beteckning för dikväveoxid som flera säkert känner till, är lustgas och det är ej en brännbar gas.
Dikväveoxid eller luftgas upptäcktes under år 1773, av en man vid namnet Joseph Priestly. Han upptäckte också syrgasen året före.
Dikväveoxid innehar ett stort användningsområde, som bland annat i vården där den används som ett smärtstillande medel. Men nuförtiden nyttjas den också i så kallad gräddsifoner som man kan hitta i annorlunda kök och bagerier. Dikväveoxid i patroner nyttjas som ett drivmedel som blandar grädden i en burk till gräddsifonen.
En gräddsifon
Gräddsifonen är i grund och botten, en pratisk produkt som används för att anordna vispad grädde till diverse, såsom semlor och i kokkonst. Det är flera annorlunda produkter som kan används för att vispa grädden som man behöver, bland andra är en handvisp eller elvisp, men de får aldrig det resultat som härrör en gräddsifon.
En gräddsifon kan fort få din grädde att bliva luftig, men den kan även lagra din nyvispade grädde i sin burk som är sluten. Du ska aldrig mer gå igenom att den grädde du just vispat med t. ex. en elvisp i en skål, blir tunn samt torr.
Gräddsifoner består av en sifon, handtag och lustgaspatroner. För att begagna en gräddsifon när du vill vispa grädde, lägger du först in grädden i sifonen, själva behållaren. Därefter skruvar du på en utav dina patroner till gräddsifon. När det är monterat klart är det blott att trycka på handtaget på sifonen för att starta vispa grädden. Nu anländer grädden att komma ut ur burk blandat med lustgasen som får den att bliva luftig precis som grädde ska vara.
Grädden är nu vispad och kan läggas på t. ex. en gräddtårta alternativt i en semla. Grädde kan begagnas i annorlunda områden, såsom i kaffe samt varm choklad koppar, men även i kokkonst och bakning. Grädden används ofta som en perfekt garnering på pajer.
Det är också flertal som innefattar grädde i sin GI födoämnen recept. Grädde är en smaksättare som passar perfekt i det mesta, som bland annat i annorlunda såser som t. ex. i en Champinjonsås.
Grädde
Grädde härrör komjölk. Det är en vattenemulsion av fett som tas ifrån mjölken. Det flesta av grädden som man får ifrån mjölken homogeniserar så att den ej ska skikta sig. Detta gäller bara grädde som innehar en fetthalt under 40 %. Men skulle den vara över 40 % ska den inte homogeniseras. Att den ej ska homogeniseras beror på att grädden även kallad vispgrädde har stora fettdroppar som innehar kapaciteten att binda luft till en stark skum, när man vispar grädden. Detta kan man göra med t. ex. en elvisp eller med en gräddsifon samt en patron som består av dikväveoxid.
Det finns flertal sorters grädde, med annorlunda fetthalts nivåer. Den vanligaste grädden innehar en fetthalt på 40 %, men det finns även de som innehar lägre. Bland annat är t. ex. mellangrädde med en fetthalt på 27 % tillgänglig.
Vispa din grädde perfekt med en gräddsifon samt dess patroner som innehåller dikväveoxid.
