När druvor krossas åt vinframställning används vanligtvis en krossningsmaskin, men de kan även krossas genom att man trampar på dem med hjälp av fötterna. Trampning sker fortfarande på mindre anläggningar.
Man avlägsnar stjälkarna från druvorna under pressningen, och när man framställer vitt vin är det viktigt att även ta bort druvornas skal. För att röda druvor inte ska resultera i vitt vin måste man undanröja skalen. För att undanröja exempelvis vildjäst, bakterier samt andra oönskade mikroorganismer ska svaveloxid tillsättas till saften. Den must som blivit i det här skeendet samlas sedan upp i jästankar i rostfritt stål, cement, trätunnor eller ekfat.
Det är mycket hos metoderna inom den etablerade vinindustrin som i olika former har likheter med hemmabryggning av vin. Och den som är intresserad av att brygga eget vin har potential att experimenter in i det oändliga. Den som vill ta vinframställningen till en ny nivå bör exempelvis passa på att plocka bär under sommaren och hösten. Bären torkas och förvaras svalt och mörkt till dess de ska nyttjas till vinsatser. Som tur är behövs ingen krossningsmaskin, eller man behöver inte tillämpa fötterna heller för den delen. Att krossa bär, frukter eller liknande går bra med en potatisstöt.
Klicka här för mer info Romlikörer
En betydande del av vinframställningen är helt klart vattnet. För att inte det färdiga vinet ska påverkas är det relevant att vattnet är riktigt fräscht och utan bismaker eller att det inte har några föroreningar. Det finns en utmärkt metod som innebär att rena vattnet med hjälp av aktivt kol. Aktivt kol finns i tre olika former. Antingen som pulverkol, granulerat kol alternativt som högtryckspressat format kol. Oftast har den sistnämnda varianten formen av mindre stavar. Reningsförmågan beror på vilket kol som används, porstruktur samt kolets yta i kvadratmeter per gram.
De två vanligaste reningsmetoderna är att filtrera vätskan via granulerat aktivt kol eller att tillämpa pulverkol för att slamma upp vätskan. Det bästa är att reningen sker i rumstemperatur och man ska helst undvika rening i kyla eftersom det i värsta fall inte fungerar alls.
Till vinframställning hemma behövs en brygghink på ungefär 30 liter med ett vattenlås som ska sitta i gummispunnet på hinklocket. En för liten hink skänker nämligen inte utrymme åt skummet som kan bildas under de första dagarna av jäsningen. I en mindre hink kommer mäsken åka ut genom hinkens vattenlås under jäsning.
I kommande skede av processen krävs ännu en större hink – en s.k. jäshink. Den blir aktuell när det är dags för omtappning av vinet. Med hjälp av en sughävert tappas vinet över från ena hinken till den andra. Det krävs dessutom en oechslemätare som används åt att mäta upp sockerhalten i musten. Till den behövs ett mätglas stort tillräckligt att oechslemätaren får plats däri. Vanligtvis brukar 100 ml vara en tillräcklig storlek.
Det brukar vara mer än socker som ger utslag på flytvikten vilket beror på att frukter består av skilda mängder extraktämnen. Det genererar självklart annorlunda utfall, vilket man måste ha med i kalkylerna.
För att ta ett exempel med oechslemätaren så mäter man upp ungefär tre deciliter vin i ett litermått. Fyll upp mätglaset till 100 ml och sänk därefter ner oechslemätaren för att sedan läsa av värdet. Det är angeläget att föra in mätuppgiften i en bryggjournal för att optimalt åtfölja processen. Det första provet utförs jämt innan jäst har tillsatts. Ta ett smakprov och låt vinet rulla runt i munnen noga för att uppfatta smaken. Häll sedan tillbaka vinet från måttet i hinken.
Sedan får vinet stå i jäskärlet i cirka 2-4 veckor beroende på jäst, sockerhalt m.m. När jäsningen är färdig bör man tappa om vinet samt filtrera på nytt.
