Det är på flera olika vis som mossor och lavar skiljer sig trots att de är påfallande lika varandra. Bägge kan växa över sten och saknar rotsystem samt tar upp vatten från sina bladliknande utskott. Där tar också likheterna slut.
Mossa trivs på ställen med stora mängder fukt och gärna skugga, så att fukten stannar kvar. Mossor är mestadels gröna i färgen och suger upp vatten och näringsämnen med hjälp av porer i sina bladliknande utskott med tanke på att de inte har adekvat rotsystem för denna uppgift. Istället kan vissa mossor använda rotliknande utskott som förankrar växten med underlaget.
Mossa växer i marker som är näringsfattiga, sura och blöta, t.e.x. dåligt skötta trädgårdar. Mossa är under normala förhållanden – med god dränering, bra pH-värde och redigt gödslat – inte lika resistent som vanligt gräs, men då förhållandena ändras tar mossan över och brer ut sig.
Mossa kan i regel klara att bli uttorkade under längre perioder, och när det åter blir blött och fuktigt så kommer mossan att föröka samt sprida sig. Mossa trivs även att växa på material så som asfalt, betong, eternit, tegel samt skiffer, vilket medför att de kan kom igång och växa på taket.
Det är angeläget att man håller efter sitt hustak för att mossa inte ska börja växa på det eftersom det leder till att fukt hålls kvar på taket och i små materialsprickor. När vintern och kylan därefter kommer, kan det resultera i att takpannorna går sönder och man får fuktskador och mögel på vinden samt resten av huset. De vanligaste mossarterna är husmossa och väggmossa.
Lavar å andra sidan, växer helst på torra och soliga platser. De är en symbios av en svamp och en alg. Svampen har till uppgift att utgöra stomme och skydd åt algen samt att suga upp näring samt vatten. Algen bildar i gengäld energi genom fotosyntes från den upptagna näringen. Vanligtvis är lavar grå till färgen, men massor andra färger finns.
Lavar saknar stjälk, rotsystem samt blad och tar upp vatten och näring ovanifrån och de är oerhört känsliga för luftföroreningar. Lavar har inga problem att bestå helt i frånvaro av vatten utan sjunker ned i så kallad torrdvala där ingen tillväxt sker. De vanligaste arterna av lavar är islandslav samt renlav. Islandslav har en lång tradition i olika maträtter, bland annat sallader.
Lavar föredrar att växa på kala ytor, så som sten, trä, bark och jord, men de kan också florera ihop med örter samt mossor. Vissa lavar växer på trädstammar och får då sin näring genom vatten som sipprar över växten. Det innebär en långsam tillväxt för laven. Fulstopp
Andra lavar växer på stenar och utsöndrar då diverse syror som sakta löser upp stenen och utsöndrar diverse mineralämnen som laven kan ta upp. Artindelning när det gäller lavar är stundtals invecklad, med tanke på att det i själva verket rör sig om två arter – en svamp och en alg, men växtsättet och utseendet ger laven sitt namn och det är framförallt svampen som avgör på vilket sätt laven växer och hur den ser ut.
Mossor och lavar är således ganska vitt skiljda, när man tittar lite närmre på det! Vill man ta bort mossor och lavar är det enklats med Fulstopp – spruta på och regna av.
