Spyware
Internet är briljant men det är på samma gång det forum där folk löper som störst risk att få sina identiteter stulna. Spyware smyger in i ditt datorsystem på ett väldigt finurligt vis, helt i tystnad, utan att du märker när det sker. När du surfar runt och anger saker som inloggningsuppgifter, lösenord samt bankkontonummer med mera så registrerar Spyware dessa. Du märker kapningen först när ditt bakkonto tömts eller dina uppgifter har använts i forum som du inte ens visste fanns. Det är vanligt att brott begås i den stulna identitetens namn, som ogiltiga försäljningar på ställen som Blocket, Tradera eller eBay. ID-kapning är ett oerhört allvarligt brott som ofta medför svåra följder för offret.
I boken förekommer en och bra checklista. Kapningsboken finns som e-bok i biblioteken samt kan inhandlas på allt-fraktfritt. Klicka på bilden av boken för mer Inuti.
Läs mer här
För att skydda sig mot Spyware finns en massor olika antivirusskydd och antispywareprogram att installera – med otroligt olika kvalitet, pris samt effektivitet förstås.
E-mail/Phishing
Flera fall av ID-kapning online sker genom att människor “frivilligt” lämnar ut sin personliga information till tveksamma källor – i likhet med vad som skedde genom telefon under 60- och 70-talen, det görs med komplett tillit och god tro. De mest uppenbara försöken skrattar man mest åt nu för tiden – t ex “Nigeriabreven” där du meddelas att en avlägsen anhörig i Nigeria har dött och testamenterat hela sin rikedom till just DIG och att du enbart är ett kliv från att motta samtliga dessa miljoner dollar. Nigeriabreven kallas så därför att denna typ av bedrägeri startade där, men nuförtiden så kan denna typ av förslag komma varifrån som helst.
Allt eftersom medvetenheten har ökat och människor har blivit mer försiktiga med att lämna ut känsliga uppgifter så har metoderna finslipats – väldigt få skulle idag skicka sina bankuppgifter till en “Nigeriansk släktings ombud” eller dylikt.
Idag sker de flesta “frivilliga” ID-kapningarna genom så kallad “phishing” där kaparna skapar headers som ser identiska ut som kända företags, t ex Paypal, Swedbank eller Skatteverket, samt e-mailar krav/önskemål på snabbt svar, inloggning alternativt annan aktivitet genom en länk i det aktuella e-mailet. Ofta hotas man med konsekvenser som nedstängning av kontot om e-mailet ignoreras. När man följer länken i e-mailet så ombeds man att uppge sina personliga uppgifter, som sedan används av ID-kaparna för olika ändamål.
Chattrumsbedrägeri
I öppna chattkanaler kontaktas man ibland av bedragare som vanligtvis föreslår gynnsamma investeringar. Stundtals kan det handla om romantik, andra gånger rena pengar – vanligtvis baseras detta på ens chattprofil. Genom djupgående samtal i chatten får bedragaren offrets förtroende varpå personlig information delas ut.
Dejtingsajter
Få är så sårbara som människor i jakt på kärlek. Personer som ansluter sig till dejtingforum med en längtan om att finna en partner är ofta lätta offer för bedragare. Man får sakta men säkert annorlunda, allt mer avancerade förfrågningar om saker som t ex pengar till en flygbiljett, alternativt så får man höra man snyfthistorier om hur bedragaren blivit bestulen alternativt felaktigt anhållen för något brott. I alla fall är målet att offret ger ut sitt bankkontonummer alternativt kreditkortsinformation. En person som målat upp en bild av den perfekta partnern är vanligtvis, tyvärr, ett enkelt offer.
Falsk e-handel
Organiserade ID-kapare skapar vanligtvis falska e-shoppar där varor samt tjänster säljs för ytterst låga priser. För att köpa måste man ange sin personliga information samt kreditkortsuppgifter alternativt Paypalsuppgifter,som i sin tur efteråt stjäls av bedragarna bakom sajten. Någon vara eller tjänst finns självklart inte, men det kan ta veckor innan man inser sitt misstag.
Så enkelt får man tag på dina uppgifter
Somliga uppgifter om dig lämnar du själv ut, via diverse sajter samt forum som finns öppna för alla och envar att ta del av. Vanligtvis finns det säkerhetsåtgärder där dina personliga uppgifter bara finns tillgängliga för dem som du ger tillåtelse. Det finns dock också ett flertal upplysningssajter där långt fler uppgifter om dig finns listade än du kanske själv är medveten om, ta t ex en titt på ratsit.se, upplysning.se, allabolag.se (för företag) och eniro.se, m.fl. Man ska, av uppenbara skäl, försöka hålla utlämning av privata uppgifter om en själv till ett absolut minimum.