Under hela historien om alkoholhaltiga drycker, hittar du noll mer legendarisk än absint.
De mesta folk innehar förmodligen en grundläggande medvetenhet om att absint finns, men de flesta utav dem känner till blott ett litet antal sanna fakta om alkohol alternativt sprit och blott en bråkdel av dem innehar haft chans att äga ett bägare av denna mystiska dryck framför sej på bordet.
Därför önskar jag med det här lilla inlägget framföra för eder läsare en del fakta om denna legendariska spritdryck samt se tillbaka på dess lysande förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först gjordes.
Mycket berusande och kryddad med anis, sägs absint äga varit uppfinningen utav Pierre Ordinaire, en läkare från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att flera år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod kända för att äga fabricera en medicinsk tonic som bar en stor likhet med absint.
Ändå var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som avyttrade formeln för absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som efter att etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin image som en läkemedelstonic och blev mer bekant för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier samt för att ge inspiration till konstnärer.
Således legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett faktum är att hon inspirerade så stora konstnärer samt författare som Degas, Erfaren Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde samt Mary Shelley att skapa målningar och böcker som har blivit tidlös i världens konst samt böcker.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe i synnerhet.
Så kallade vetenskapliga experiment gjordes för att förment belägga att malörtens olja, en utav de flera ingredienserna i absint, var riskabel samt giftig, , även om bara en liten mängd malört fanns i en absint butelj.
En annan händelse som skedde i början av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall samt mördade hela sin familj.
Ehuru mannen hade en lång historia utav att vara gravt alkoholiserad samt missbrukare skylldes morden på hans absintintag.
År 1912 gjordes absint olalgligt i flera europeiska länder och AMERIKA.
Frankrike följde efter att år 1915.
Antagligen för att det var illegal frukt, har flera utav de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, trots att inne vetenskap innehar visat att malört ej är mer skadligt eller framkallar vansinne än någon annan naturlig beståndsdel som pepparmynta olja alternativt vaniljextrakt.
Idag, i början av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga dän.
I de större europeiska länder är absint helt lagligt åter.
I US OF AMERICA (givetvis) finns det ännu grundnorm mot att producera samt sälja den, även om olika företag innehar hittat på möjligheter att kringgå dessa förbud.
Att dricka absint är ej längre ett brott.
För en amerikan, innebär det att det är OK att inmundiga absint, så länge man köper det från en rättslig, icke-amerikanska källa som man kan finna Nätet.
