Det går sannolikt inte att hitta en mer legendarisk historia än den som handlar om Absinthe.
De flesta människor har troligen en grundläggande medvetenhet om att absint finns, men de flesta av dem vet bara några sanna fakta om sprit eller alkohol och endast en bråkdel av dem har haft möjlighet att ha ett glas av denna mystiska dryck framför sig på bordet.
Följaktligen önskar jag med det här lilla inlägget presentera för er läsare några fakta om denna legendariska spritdryck och titta tillbaka på dess lysande förflutna.
Det var i Couvet, Schweiz på 1790-talet som en så kallad allfungerande tonic som kallades absint först gjordes.
Mycket berusande och smaksatt med anis, sägs absint ha varit uppfinningen av Pierre Ordinaire, en doktor som kom från Frankrike.
Men lokalbefolkningen i byn kommer ihåg att många år före Dr Ordinaire kom till platsen, var systrarna Henriod omtalade för att ha framställa en medicinsk tonic som bar en rejäl likhet med absint.
Trots det var det Ordinaire, inte Henriod systrar, som sålde formeln till absint tonicen till Dubied-Pernod familjen, som därpå etablerade den första kommersiella verksamheten i Couvet, ett absint destilleri.
Under de årtionden som följde började absint att förlora sin framtoning som en läkemedelstonic och blev mer beryktad för sina psykologiska effekter – stimulerande visioner, fantasier samt för att bidra till inspiration till konstnärer.
Följaktligen legenden om den gröna fen kom på plats.
Ett faktum är att hon influerade så stora konstnärer och författare såsom Degas, Van Gogh, Picasso, Hemingway, Oscar Wilde och Mary Shelley att frambringa målningar och böcker som har blivit klassiker i världens konst samt litteratur.
När artonhundratalet gick mot sitt slut växte en lobby mot alkohol i allmänhet och mot absinthe särskilt.
Så kallade vetenskapliga undersökningar gjordes för att förment bevisa att malörtens olja, en av de otaliga ingredienserna i absint, var farlig och giftig, även om enbart en ringa kvantitet malört fanns i en absint flaska.
En annan händelse som ägde rum i begynnelsen av nittonhundratalet hjälpte till att försegla ödet för den gröna fen.
En schweizisk man, Jean Lanfray, fick ett raserianfall och mördade hela sin familj.
Trots att mannen hade en lång bakgrund av att vara rejält alkoholiserad och missbrukare beskylldes morden på hans absintintag.
Ã…r 1912 blev absint olalgligt i flera europeiska länder samt USA.
Frankrike följde efter år 1915.
Troligen för att det var förbjuden frukt, har flera av de falska rykten och historier om farorna med absint fortsatt att leva vidare än idag, fastän nutida vetenskap har visat att malört inte är mer skadligt eller orsakar vansinne än någon annan naturlig ingrediens som pepparmynta olja och vaniljextrakt.
Nu, i början av 2000-talet, tas förbuden så sakteliga bort.
I de flesta europeiska länder är absint totalt lagligt igen.
I USA (givetvis) finns det fortfarande lagar mot att framställa samt sälja den, även om diverse företag har hittat på möjligheter att kringgå dessa förbud. Att dricka absint är inte längre ett brott.
För en amerikan, innebär det att det är acceptabelt att dricka absint, så länge du köper det från en juridisk, icke-amerikanska källa som du kan finna på webben.