Källaren är en vanlig plats där möglet angriper

Det är inte alls ovanligt med mögel i källare. Det finns skilda orsaker till varför mögel verkar trivas i just källare, utöver badrum och vindar. En vanlig orsak till varför mögel nu plötsligt angriper utrymmen och hus som förr varit skonade är att flertalet äldre hus har blivit renoverade utan att därnäst skydda utsatta ytor med hjälp av Tvärstopp.

Att renovera ett äldre hus därför att dra ner energiförbrukningen är både bra för miljön samt för plånboken, i det långa loppet. Flera äldre hus värmdes tidigare upp med oljepanna, som vanligtvis stod i källaren och då gav upphov till extra värme i detta utrymme. Därutöver var dessa hus vanligtvis dåligt isolerade, speciellt när det gällde källare samt husgrund, då i synnerhet om huset har krypgrund.

Denna kombination av uppvärmning och dålig isolering är dyr och inte särskilt klimatsmart, med tanke på all olja som förbrändes utan att energin faktiskt blir till någon nytta. Det finns dock en poäng, även om den eventuellt snarare är en lyckosam biprodukt än själva grundidén.

Det är att i och med att huset är oisolerat och värms upp från en punkt bildas det ett naturligt luftflöde i huset, det ventilerar alltså någorlunda effektivt ut fukt som annars skulle stanna kvar i bland annat källaren och där föranleda mögel och övrig mikrobiell påväxt.

När man tilläggsisolerar dessa grunder är det lätt att det blir för välgjort och för nära. Lägg därtill att man byter värmekälla till kanske fjärrvärme, så försvinner värmespillet i källaren. Kvar får man en fuktigare, dåligt ventilerad källare – en klockren grogrund åt mögel.

Mögel känner man igen på en karakteristiskt bristfällig lukt; det luktar unket och gammalt även om det inte alltid växer på en synlig plats. Mögel växer gärna på organiskt material, alltså exempelvis allt från trä till mat. Det kan dock också växa på oorganiska material, så som kakel och betong ifall det är smutsigt, helst belagt med jord och damm.

Mögel kan se ut på diverse sätt, men vanligt är antingen svarta mindre prickar vid svartmögel alternativt en luddig massa som helst är vit alternativt grå. Andra färger förekommer förstås, det beror fullständigt på vilken sort möglet tillhör.

Ifall man har mögel i källaren kan det spridas även till bodelen. En del mögel producerar farliga mykotoxiner vilka kan ge olika symptom ifall man vistas i samma miljö. Det kan vara allt från irriterade luftvägar till allvarliga sjukdomar. Man har dessutom kommit fram till att mögel kan orsaka sömnighet med tanke på att hosta och andra symptom på irriterade luftvägar kan ge svårigheter att sova.

I källare är ett bra sätt för mögelsanering att använda sig av foggingmetoden. Denna metod går ut på att man med hjälp av en speciell foggingapparat som värmer upp ett mögeldödande medel så att det bildas ånga. Vill Du veta mer Klicka Här Denna ånga har lättare att tränga ner i porösa material, så som betong, men är också bra därför att komma åt svårtillgängliga platser.

Foggingmetoden ska kombineras med avfuktning och genomgång av ventilation och dränering av källaren. Det för att möglet inte ska komma tillbaka. Mögel beror nästan alltid på att ett utrymme är för fuktigt och det gäller således att bli av inte enbart med den synliga svampen utan också fukten. Gör man det kommer fukt och mögel i källaren inte återkomma.

Den dåliga lukten som kommer från mögel

Mögel ger i de allra flesta fall upphov till en dålig lukt. Mögelukten kan lättast beskrivas för den som inte någon gång känt den som unken samt ofräsch. Det är dessutom en lukt som man alltid kommer att känna igen när man väl känt den en gång.

Mögelsvampar ger ifrån sig mögelsporer, mykotoxiner samt mikrobiella lättflyktiga organiska gaser. Mögelsporernas åtagande är att sprida möglet, men de kan även orsaka bland annat allergiska reaktioner om de blir inandade. Mykotoxinerna är mögelsvamparnas egna gift och det ger upphov till irritation i luftvägarna men även andra symptom hos den som blir drabbad. Mykotoxinernas giftighet beror dels på svampsort, dels på mottagaren.

Mikrobiella lättflyktiga organiska gaser, eller MVOC (”microbial volatile organic compound”) som det också kan kallas är det som bidrar till den dåliga mögellukten. Det ska tilläggas att en specialtränad så kallad mögelhund har lärt sig känna igen och markera just dessa MVOC. Mögelhund kan vara bra att använda då man undersöker ifall man har mögel i huset.

Mögel-lukten är sådan, att den lätt biter sig i väggar och inredning och det är stundvis tillsynes omöjligt att bli av med den. Det fastän man har lyckats eliminera möglet i sig. Lukten kan vara kvar länge om man inte gör någonting åt den. Kläder som har börjat lukta mögel kräver vanligtvis att man tvättar dem flera gånger, och emellanåt hjälper inte ens det.

Mögel trivs som bäst där det finns gott om fukt. Vanliga ställen där mögel kan påträffas i ett hem är badrum, källare samt vindar. Eftersom fukten är avgörande för möglets förekomst är det betydelsefullt att man ser över och åtgärdar bristfällig ventilation och även dränering ifall det rör sig om mögel i husgrunden. När man har att göra med mögelsanering är det ibland betydelsefullt att kombinera mögeldödande medel med hjälp av avfuktning samt förbättring av ventilationen.

Vad gäller sanering så förekommer det några annorlunda sätt att bli av med mögel på. Vilket sätt man väljer är självfallet upp till var och en och ska grundas på mängden mögel man har att göra med och var det finns. Clicka här nu för mer information

Ifall möglet är väl synligt, till exempel i badrum, på kakel eller andra släta material kan man tvätta med rengöringsmedel eller diskmedel och därefter torka av med mycket med ättika. Man kan också använda sig av klorin, som avlägsnar möglet, men som också är miljö- och hälsofarligt.

Finns möglet så att det är komplicerat att komma åt, i källare, krypgrunder och så vidare, kan fogging vara ett bra tips. Fogging är att man värmer upp mögeldödande medel till kokpunkten varpå det förångas, vilket sker i en särskild teknisk anordning. Ångorna kan lättare tränga in och komma åt på otillgängliga platser.

Det mest drastiska sättet att bli av med mögel är att riva ut det angripa materialet och ersätta det. Det är dock dyrt och arbetsamt, men det enda sättet som åstadkommer så att man blir fullständigt kvitt mögelsporer och mykotoxiner.

För att bli av med lukten kan man bruka foggingmetoden, men då värmer man istället upp ett annat medel vilket har till uppgift att neutralisera den dåliga lukten. Man kan också använda sig av ozon, som är reaktivt och på så vis slår sönder molekylerna som bildar den dåliga lukten. Dessa metoder av luktsanering blir alltmer effektiva men behöver speciella apparater. Vid korrekt behandling är inom kort mögel och dålig lukt ett minne blott! Efter saneringen – eller ännu hellre innan någon skada alls – skyddar man mot nytt mögel med hjälp av Tvärstopp eller Fulstopp.

Mossor

Mossor är det vanliga namnet för vad som numera anses vara en grupp växter vilken innefattar bladmossor, nålfruktsmossor samt levermossor. Mossor har funnits på jorden i 450 miljoner år och de tre skilda divisionerna är till utseendet lika varandra, men är egentligen inte så väldigt tätt besläktade med varandra som man tidigare har trott.

Mossor är till utseendet vanligen gröna och saknar rotsystem. Det gör det möjligt för mossa att växa på exempelvis stenar i skogen, och man kan observera avsaknaden av rotsystem när man lyfter på mossan som då lätt kommer av det släta underlaget. Vissa mossor är förankrade med underlaget via rotliknande utskott, men de är i regel inte alls lika stabila som riktiga rötter.

Vidare har mossa bladliknande utskott från en kort stjälk och ges sin näring från bland annat nederbörd och fukt i luften. Det är således genom bladen, vilka har konstant vidgade porer, som vatten med löst näring tas upp.

Mossa trivs att gro på fuktiga, skuggiga platser där marken gärna är alldeles för sur för att gräs inte ska vilja gro. I en väldränerad, välgödslad gräsmatta är gräset mycket mer motståndskraftigt än mossa. Det är när någon eller några parametrar inte håller måttet – exempelvis vid näringsfattig jord eller fukt samt övervattning som mossan klarar sig bättre än gräset.

Då och då är det lätt att blanda ihop mossa med lavar, då de till utseendet kan vara lika varandra. Lavar är en symbios mellan en svamp och en alg. Deras sätt att växa skiljer sig påfallande från det hos mossor – de tycker om att gro på torra och soliga stälen. Lavar är oftast grå eller grönaktiga till färgen och inte allt för sällan plattare än mossa.

Ett bekymmer med mossa är när det börjar gro på taket. Mossa trivs bäst på hustak av tegel, eternit och skiffer, men växer dessutom gärna på underlag av betong samt asfalt. Mossa begränsar fukt och växer in under takpannorna vilket kan resultera i att de spricker när det blir vinter och kyligt. Om man har mossa på taket så får man nästan förvänta att man bör eliminera den manuellt en torr dag. Att använda järnsulfat på takpannor kan medföra att pannorna missfärgas.

Många tycker illa om att ha mossa i sin gräsmatta och ser det som ett kontinuerlig bekymmer. Att det växer mossa istället för gräs beror på att gräsmattan inte är en tillräckligt bra växtplats för gräs. Inte allt för sällan krävs en bättre dränering, men dessutom gödsel och då och då även kalk för att neutralisera en sur jord. Klicka här nu för mer tips

Om man vill ta undan mossan är det angeläget att göra förutsättningarna så bra som möjligt för gräs att gro där. Man kan dessutom ta hjälp av mossa gti eller järnsulfat, som det egentligen är, i anknytning med att man gödslar. Det är dock ett bekämpningsmedel och skall hanteras väldigt försiktigt. Det är viktigt att man kombinerar borttagningen av mossan med gödsling av gräsmattan eftersom det kommer att skänka gräset en skjuts i sin tillväxt, vilket i sin tur kommer att hindra att mossan snart kommer tillbaka.

Man kan även bruka mycket svag lösning av Fulstopp, spädning 550 ggr av Fulstopp Koncentrat. Du läste rätt – 1 liter ger 550 liter. Samtidigt försvinner alla virus, svampar som antraknos med mera. Äger Du egen golfbana så är detta tricket, i det närmaste okänt i sverige, man lägger ner arbete för hundratusentals kronor när man kan ansluta sprutvagnen och fixa det hela på ett kick. Det är bensaltensiden i Fulstopp som gör jobbet, gräsmattan blir desinficerad och samtliga virus dör på fläcken.

Man ska dock inte frukta att mossa växer i gräsmattan, på en del ställen är det helt enkelt mer naturligt för mossor att växa än gräs och det kan då bli oerhört vackra inslag i ens trädgård.

Mossor och lavar – två enormt lika växter

Det finns mängder av underarter till mossor och lavar som är väldigt lika varandra både till färg samt form. Men skenet bedrar, det rör sig om två vitt olika växter, som kan behärska annorlunda förhållande och som är känsliga för olika saker.

Lavar är sannerligen inte en växt per se utan en symbios mellan en svamp och en alg eller cyanobakterie. Svampen utgör stomme och beskydd för laven, genom sina hyfer. Den tar upp vatten och näring som är löst i regn och övrig nederbörd. Vid utdragen torka skyddar den även algen från uttorkning. Algen i sin tur bidrar med att bilda energi med hjälp från fotosyntes.

Det finns omkring tvåtusen skilda sorters lavar i Sverige och den vanligaste färgen är grå, trots att det finns en uppsjö varianter med alla möjliga färgspektra, t.e.x. klargul eller brinnande orange. De flesta lavar trivs i miljöer som är torra och ljusa. Det finns emellertid undantag även för det – det finns en art som växer på klippor under vattenytan! Vill veta detaljer Klicka Här

Lavar växer helst på stenar och träd. De arter som trivs på sten avger ämnen som sakta bryter ner underlaget och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Lavar saknar stjälk, rotsystem samt blad. De byggs upp av svampen som bildar ett yttre skikt. Strax under det finns algen. Stundtals är svamp och alg blandat genom hela den inre delen av laven, det som kallas märgen.

De vanligaste lavarna är renlav och islandslav. Lavar kan användas inom flertalet områden. Det finns traditioner kring att addera islandslav i sallader, och man har under historien använt lav i brödbak. Vissa lavar kan man med största fördel använda för att växtfärga garn och då erhålla mustiga, vackra naturfärger. Det finns således mycket man kan göra med lavar, om man enbart vet vilken art det är man har, och vad man ska göra.

Mossor är växter som vanligtvis är gröna till färgen och som trivs på ställen med skugga och fukt. De växer i huvudsak på marken, men också på sten, betong, tegel, skiffer, asfalt samt eternit. Det innebär att mossa då och då tycker om att växa på hustak.

Mossa saknar rotsystem med har istället korta rottrådar som förbinder växten med underlaget. Dessa mosstrådar har ingen möjlighet att ta upp vatten samt näring. Istället sker upptag via de bladliknande utskotten, via porer som jämt står öppna.

När mossa växer på takpannor växer de inte allt för sällan in mellan takpannorna och då vintern och kylan anländer leder det till att vattnet i mossan fryser och expanderar vilket medför att takpannorna går itu. Det är därför viktigt att man inte låter mossa vara kvar om det har börjat expandera på taket, utan man måste avverka det för hand, inte nyttja bekämpningsmedel då dessa kan missfärga takpannorna.

Mossa är emellanåt också ett problem i gräsmattan. Oftast beror mossans herravälde på att det är dålig dränering, inte bra gödslat och/eller för surt i gräsmattan för att gräset ska må väl. Det bästa är då att åtgärda de nämnda tre sakerna innan man vräker över en massa bekämpningsmedel, så som mossa gti samt järnsulfat. På somliga platser kan mossa vara oerhört vacker eftersom det vanligen bidrar till en lummig grönska.

Det är alltså inte bara dåligt med mossor och lavar, tvärtom, de är både vackra och kan vara oerhört användbara! Vill man ha bort dom är det enklast med Fulstopp – även i gräsmattan.

Lavar i allmänhet

Det är vanligtvis korsningar mellan sporsäcksvampar och alger som utgör lavar. Svampens uppgift är att hjälpa med uppbyggnad, skydd och att suga upp vatten. Algen eller cyanobakterien bidrar med hjälp av sin fotosyntes och därmed med energi.

Det är i huvudsak svampen som utgör laven samt bestämmer hur den växer och ser ut. Laven består av överbark och underbark vilket i stort bara är svampvävnad. Däremellan finns dels alglager och dels porös vävnad som kallas märg och som utgörs av svamphyfer. Från underbarken sträcker sig utskott som tillåter laven att fästa vid underlaget.

Lavar finns överallt på jorden, från öken till kalfjäll men trivs bättre i torra och ljusa miljöer (även om det finns arter som lever strax under vattenytan). Den generella färgen är gråaktig med stor omväxling. De förökar sig både sexuellt samt asexuellt. Flera lavar gillar att expandera på till exempel sten. Dessa lavar utsöndrar ämnen som sakta bryter ner stenen och frigör mineraler som laven kan tillgodogöra sig. Vill man undgå att lavar fördärvar samt förfular takpannor kan man motverka med Tvärstopp alternativt avdöda pågående angrepp med hjälp av Fulstopp.

Svampen som bygger upp skelett för laven utgörs i flertalet lavar av sporsäcksvampar. Gruppen sporsäcksvamp är mycket omfattande och utgör närmare en tredjedel av alla svampar. Sporsäcksvampar bildar sporer i så kallade sporsäckar vilka de sedan utsöndrar så att de kan föröka sig. Skilda typer av mögel, så som borstmögel samt penselmögel. Samtliga sporsäckssvampar är dock inte av ondo, t.e.x. jästsvampen är ju mycket omtyckt!

Eftersom lavar emellanåt liknar diverse mossor kan det ibland vara komplicerat att särskilja de tu. Ifall man anar att det växer mossa till följd av väta i ens trädgård alternativt annat så ska man tänka lite extra innan man plockar fram mossa gti eller annan mossbekämpning. Man kan vårda gräsmattan för en struntsumma med Fulstopp så elimineras både mossa, lavar, antraknos och samtliga gräsmattans svampsjukdommar och virus.

En del egenskaper är typiska för lavar men inte för mossor. Lavar har inte stam, blad och rot. De kan klara sig helt utan vatten och torkar då ihop och hamnar i dvala. Mossor å andra sidan är oftast gröna till färgen, har både oftast stam och blad samt har rottrådar (även om de inte har faktisk rot). De växer också helst där det är fuktigt. Det är således troligare att det rör sig om mossväxt, alternativt mögel, i en fuktig källare än om lavar!

Lavar är generellt sett känsliga för luftföroreningar, dock i väldigt skiftande omfattning. Anledningen till varför luftföroreningar är så hotfulla för lavar är därför att de saknar rotsystem och tvingas ta all sin näring från den direkta omgivningen, vilken innefattar luften. Föroreningar orsakar skador på lavens algdel. Detta leder i en del fall till att algen använder mer av produkten från fotosyntesen för att återställa sig själv istället för att ge den till svampdelen. Denna obalans i energigivande och -tagande förorsakar ofta lavens död. Klicka här för ytterligare information

Eftersom mögel och mossa gärna ses som skadeväxter har lavar flera användningsområden. Ett flertal lavar producerar ämnen som fungerar som primitiva antibiotikum alternativt ämnen som kan användas åt färgning av bland annat garn (växtfärgning). Beroende på vilken lav ges man annorlunda färger – rött, orange, brun… listan kan göras lång. Inte nog med det så har lavar speciellt i svåra tider ätits. Lavar innehåller riklig mängd kolhydrater (upp mot 90%) samt en del protein. På Island används islandslav i sallader även idag, men man kan också använda laven i brödbakning.

Lavar kan således vara oerhört nyttigt!

Vad ska man fundera på inför saneringen av mögel?

Begreppet att sanera mögel för mångas tankar till stora kostnader, inplastade hus samt heltäckande overaller i plast. Det måste inte vara så dramatiskt att uträtta en mögelsanering, och om man är ute i god tid och åstadkommer ett grundligt arbete, så behöver det aldrig bli så farligt. Ännu bättre är att förebygga med hjälp av Tvärstopp alternativt Fulstopp och slippa få mögel att sanera.

Mögel trivs bra där det finns mycket fukt. En fuktskada följs således ofta av mögelangrepp om man inte åtgärdar problemet och ser till så att fukten försvinner. Mögel är svampar som växer i trådar som skapar nätverk, så kallade hyfer samt mycel. En del mögelsorter kan avge sporer och mykotoxiner, vilka kan ge symptom hos människor.

Vanliga symptom kan vara trötthet, huvudvärk, upprepade förkylningar, snuva och hosta. Vanligtvis kommer sådana symptom smygande och det är inte alltid man inser att det beror på just mögel. Ett sent tecken på mögel är en för mögel särpräglad dålig lukt – det luktar unket och gammalt.

Mögel behöver, bortsett från fukt, något att växa på. Det ska helst vara av organiska material, så som trä samt jord, men det kan också börja växa mögel på kakel i badrummet. Då växer möglet i fogarna och livnär sig på tvålrester och hudflagor som förekommer i just badrum. Mögel i badrummet ter sig ofta som svarta små prickar, så kallat svartmögel.

Dessa små prickar kan man ganska enkelt bli av med genom att tvätta kaklet utförligt med diskmedel och vatten. Se till så att möglet skrubbas bort ordentligt. Fullborda jobbet genom att torka av med ättika alternativt vittvinsvinäger för att hålla möglet borta. Tyvärr lämnar svartmögel kvar missfärgningar, främst i fogarna, varpå det likväl kan se tråkigt ut, men själva mögelsvampen dör och försvinner av denna åtgärd.

Det är jämt viktigt att se över lufttillförsel i samband med att man har drabbats av mögelangrepp som inte lätt kan förklaras av till exempel gamla matrester alternativt vattenläckor. Om ventilationen är dålig stannar fukten längre i ett utrymme, vilket gör det gynnsammare för mögel att växa till just där.

Ifall möglet växer på ett mer utbrett sätt och inte så enkelt kan tas bort som på släta ytor, så kan man ha nytta av foggingmetod. Denna metod går ut på att man värmer upp mögeldödande medel så att det förångas. Ångan gör så att medlet lättare kan tränga in i material och tillintetgöra svampen helt och hållet.

Det är angeläget när man foggar att man inte vistas i samma rum som maskinen utan att det är noga avgränsat till utrymmet som saneras. Efter foggning bör man vädra ut noggrant innan man vistas i rummet under längre tid. Det kan vara en fördel att efter foggning sätta in en avfuktare i utrymmen så som källare, där det kan vara besvärligt att göra något åt ventilationen. Fulstopp

Vid kraftiga mögelangrepp, där man inte kan vistas i huset innan det har åtgärdats så duger inte fogging som mögelsanering. Man tvingas då ta till mer drastiska åtgärder, nämligen att riva ut allt det mögelangripna materialet som finns och ersätta det. Angrepp som är så allvarliga har vanligtvis pågått under en längre tid. Fördelen med ett sådant komplett vis att sanera mögel är att man får bort också mykotoxiner och sporer, något som annars kan stanna kvar länge efter en sanering.